I kväll har jag varit och vattnat blommorna hos en bortrest vän. Hon har den trevliga vanan att fylla en burk med smågodis som vattnaren får förse sig av.
Lilljtjejen hade därför sett fram emot att vara med och utföra denna barmhärtiga handling men nu blev det inte så. Endast jag och Bäbis var där (och han har ju inte upptäckt sockerberoendets sötma än).
Inne i köket ligger godiset. Och jag kom just att tänka på att snask inte alls är bra för barns tänder. Så jag kan ju i alla fall ta n-å-g-r-a till för att skona flickebarnet från karies, inte sant?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag skulle aldrig lämna godis i mitt hem om jag inte var hemma själv!
Nä, du är nog inte lika generös som min co-kolonist!
Hej där godisråttan.
Ska komma ihåg att fylla på en skål med godis på mitt arbetsrum till de som vattnar blommorna vid sommar- och vinteruppehållet. Ifall någon godissugen kommer förbi...
Kram/Eva-Lena
Härligt att du blev inspirerad till denna trevliga handling! Men det är nog bäst att du skriver en lapp, annars törs väl ingen ta.
Kram på're!
Skicka en kommentar