lördag 6 september 2008

Lillaste lillparveln...

Det hördes lite gnäll från sovrummet nyss. Jag förstod vad som var på färde och gick in och hittade snabbt den borttappade nappen och pluppade fast den. Han lugnade sig genast men klamrade fast sina små händer kring min betydligt större.

Det är sådana gånger som ömheten värker i hela bröstkorgen.

1 kommentar:

Tingeling sa...

Tack för kul kommentar Snokis men no real names here please!