Läste i AB om Delara Darabi, 22 år, som ska hängas i morgon. Så fruktansvärt att man nästan inte fattar att det är sant! Även om hon hade varit skyldig, vilket hon alltså troligen inte är, hade det varit barbariskt. Och även om hon hade varit över 18 när mordet utfördes hade det varit omänskligt och ovärdigt. Dödsstraffet är oacceptabelt.
Längst ner i artikeln står det att aktioner för att rädda henne startats på Facebook, Twitter och genom en blixtaktion från Amnesty. Jag gick in på Amestys sajt för att kolla vad jag kunde göra och som den som klickar på länken ovan ser är det ganska krångligt. Jag skrev i alla fall ett brev enligt instruktionerna, undertecknade med Yours sincerely, mitt namn, min hemstad, mitt hemland.
Sedan skickade jag ett mejl till info@dadiran.ir, skrev FAO Ayatollah Shahroudi i ämnesraden och inledde med hälsningsfrasen Your Excellency.
Nästa mejl skickade jag till info@a-jamshidi.ir, skrev Concerning the case of Delara Darabi i ämnesraden och inledde med hälsningsfrasen Dear Sir.
Det tredje mejlet skickade jag till info@dadgostary-tehran.ir, skrev FAO Javad Larijani i ämnesraden och inledde med hälsningsfrasen Dear Mr Larijani.
Det tog mig en liten stund men bara tanken på att om jag och många fler gör något så kanske hennes liv kan räddas gör att det känns meningsfullt. Jag önskar att jag oftare tog mig tid att hjälpa till med Amnestys blixtaktioner.
Brevet jag skickade lyder så här:
I must express my deepest concern that Delara Darabi is in imminent danger of execution for a crime committed when she was under 18. I call for the authorities to halt the execution of Delara Darabi immediately and to commute her death sentence.
It is important to remind the authorities that Iran is a state party to the International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) and the Convention on the Rights of the Child (CRC), which prohibit the use om the death penalty against people committed when they were under 18.
Yours sincerely
Kopiera mer än gärna och mejla enligt instruktioner ovan. Världen är så orättvis och det är alltid skönt att göra något, om än aldrig så lite, för att försöka göra den lite, lite bättre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar