Puuuh...

Jag är här igen. Och jag har inte glömt att jag ska skriva lite mera om hur jag ser på Piratpartiet, eftersom jag fick så intressanta synpunkter av Caspian när jag gjorde det förra gången. Men inte riktigt, riktigt än för just nu är jag lite för upptagen av annat. Och jag är inte den som bloggar av plikt, nej blott av lust :-)

Två månader till...

...får hon leva.

Än lever hon

Men av det absurda skälet att familjen inte ville närvara vid hängningen. Jag har surfat runt och sökt info i dag och hittade nyss det här.

Hoppas, hoppas, hoppas ändå på ett under... Finns det liv så finns det hopp.

Du kan hjälpa henne slippa dödsstraff i morgon

Det är lätt som en plätt att skriva på här också. Gör det nu, vettja!

Blixtaktion för Delara Darabi

Läste i AB om Delara Darabi, 22 år, som ska hängas i morgon. Så fruktansvärt att man nästan inte fattar att det är sant! Även om hon hade varit skyldig, vilket hon alltså troligen inte är, hade det varit barbariskt. Och även om hon hade varit över 18 när mordet utfördes hade det varit omänskligt och ovärdigt. Dödsstraffet är oacceptabelt.

Längst ner i artikeln står det att aktioner för att rädda henne startats på Facebook, Twitter och genom en blixtaktion från Amnesty. Jag gick in på Amestys sajt för att kolla vad jag kunde göra och som den som klickar på länken ovan ser är det ganska krångligt. Jag skrev i alla fall ett brev enligt instruktionerna, undertecknade med Yours sincerely, mitt namn, min hemstad, mitt hemland.

Sedan skickade jag ett mejl till info@dadiran.ir, skrev FAO Ayatollah Shahroudi i ämnesraden och inledde med hälsningsfrasen Your Excellency.

Nästa mejl skickade jag till info@a-jamshidi.ir, skrev Concerning the case of Delara Darabi i ämnesraden och inledde med hälsningsfrasen Dear Sir.

Det tredje mejlet skickade jag till info@dadgostary-tehran.ir, skrev FAO Javad Larijani i ämnesraden och inledde med hälsningsfrasen Dear Mr Larijani.

Det tog mig en liten stund men bara tanken på att om jag och många fler gör något så kanske hennes liv kan räddas gör att det känns meningsfullt. Jag önskar att jag oftare tog mig tid att hjälpa till med Amnestys blixtaktioner.

Brevet jag skickade lyder så här:

I must express my deepest concern that Delara Darabi is in imminent danger of execution for a crime committed when she was under 18. I call for the authorities to halt the execution of Delara Darabi immediately and to commute her death sentence.

It is important to remind the authorities that Iran is a state party to the International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) and the Convention on the Rights of the Child (CRC), which prohibit the use om the death penalty against people committed when they were under 18.

Yours sincerely

Kopiera mer än gärna och mejla enligt instruktioner ovan. Världen är så orättvis och det är alltid skönt att göra något, om än aldrig så lite, för att försöka göra den lite, lite bättre.

Enfrågepartier ett irriterande fenomen

Piratpartiet växer tydligen så det knakar. Sånt kan ju gå upp och ner men domen i The Pirate Bay-målet mindre än två månader före valet till EU--parlamentet kom onekligen som en skänk från ovan för dessa fildelningsentusiaster.

Vad man än tycker om fildelning är det inte lyckat för demokratin om ett enfrågeparti av det här slaget gör en Junilistan och kniper en eller två platser i valet den 7 juni. Hur skulle de rösta om Sveriges rätt att behålla den svenska modellen med kollektivavtal? Hur stort är deras toppkandidaters engagemang i bekämpandet av trafficking? Bryr de sig om vilka krav som bör ställas på demokratiska reformer i Turkiet inför ett framtida EU-medlemskap? Eller hur kemikalieindustrins lobbyister ska erbjudas motstånd?

Personligen har jag väldigt svårt för partier som inte har ett seriöst politiskt program i alla viktiga samhällsfrågor. Jag skulle respektera Piraterna mera om de organiserade sig som en rörelse eller intresseorganisation. Men vad jag tycker spelar förstås ingen roll, de har valt att bilda parti. Och det enorma missnöjet med musik- och filmindustrins framgångar med att utkräva straff för spridning av kulturella alster kommer de att kunna surfa högt på. Hur långt det tar dem i det närmaste valet återstår att se men det skulle kännas både sorgligt och märkligt om det är Piratpartiet som lyckas bäst med att mobilisera den yngre generationen till valurnorna i det hittills alltför okända valet till EU-parlamentet.

En förvirrad själs innehållsrika svammel

Tidig lördagsmorgon efter typ fem timmars sömn. Vaknade av att som vanligt just nu vara tvungen att kedjesnyta mig. Känns inte som om allergimedicinen har börjat verka ordentligt än.

Full av känslor och funderingar på tillvaron. Jag har redan hunnit surfa runt en stund och läst en del om andras reaktioner på Ingers blogg som jag nämnde i mitt förra inlägg. Är fascinerad och har nu också börjat följa "IngerPling" på Twitter.

Någon meter bort tultar min minsta älskling. Han leker med en mössa och ger små otroligt söta tjut ifrån sig.

Min hjärna är som ett getingbo, fast det är inte så sticksiga individer som trängs därinne. Funderar på de mest skilda ting. Vill läsa om en av mina favoritböcker, Frukost på Tiffany's av Truman Capote. Ska jag försöka ta mig iväg till kolonilotten lite senare och gräva? Behöver tvätta håret. Kanske försöka sova en stund till först men kan jag få med Lillpluttis på den idén?

I bakgrunden har jag nu i säkert en och en halv timme lyssnat på Kjell Höglunds Genesarets sjö på repeat. (Noterade för övrigt när jag köpte cd-skivan Glöd (ja, jag vet att cd-skivor anses utdöende men jag är ganska gammal) att på det omslaget stavas låttiteln Gennesarets sjö).

Känner mig som en sån där mångordig, förvirrad typ just nu. (Blir nästa steg att sätta upp A4-ark med långa, långa haranger över halva stan? :-) Förmodligen med funderingar mest intressanta för mig själv. Men jag är nog ganska inåtvänd och navelskådande till min natur, va? Är inte inriktad på att rikta den här bloggen till någon större publik, till exempel. Annars kunde jag ju gå in för att lansera den i alla möjliga sammanhang men det kvittar mig faktiskt. Visst vill jag ha kommentarer men verkligen inte några av den råa typen som skulle göra att jag tvingades införa godkännandespärr.

Jag är den jag är och jag gillar att vara det. På den här bloggen får jag visa lite av det jag har inom mig och det räcker ganska långt för mig.

Att vara lite äkta går inte, antingen eller är det som gäller

Blev okristligt tidigt väckt av min bäbis i dag och är därför tidigt ute på nätet. Surfade runt och träffade på en del på temat äkta eller bluff.

Denna intressanta läsning förde vidare till ännu ett inlägg på temat. Tack vare detta fann jag Ingers blogg, som skulle kunna vara äkta men mest troligt är en hejdundrande drift med allt vad nymoralism i Jesu stackars namn heter. Det skulle mycket väl kunna vara en rolig och skicklig bloggare typ Godiva som ligger bakom en sådan härlig och välformulerad pseudoblogg. Kolla bara in bilderna på Inger själv och "fosterbarnen", som tagna ur en broschyr från Jehovas vittnen!

I och för sig såg jag så sent som i går kväll i TV:s Aktuellt en kvinna med liknande inställning. Hon bor i Kalifornien och hade lagt sin energi på att få till stånd en folkomröstning som upphävde samkönades rätt att gifta sig. Otroligt tragiskt att andras rätt till lycka kan motivera till en sådan destruktiv drivkraft.

Nåväl, fallet Inger som nämndes ovan där påminde mig om en arbetskamrat jag hade för mycket länge sedan. Det var på den fabrik på Händelö i Norrköping där jag 17 år gammal fick mitt livs första tillsvidareanställning. Hon hette faktiskt också Inger och jag minns hur hon sa, på tvättäkta Norrköpingsdialekt om någon att "den, han är ju lite äkta".

Äkta eller falsk, det är frågan. Själv är jag inte smart nog att vara en rolig bluff, jag är nog lite äkta jag.

Det måste vända snart

Ja, i politiken alltså. Eller kanske snarare i mediebilden av politiken (och det är ju inte riktigt samma sak).

Just nu känns det ju inget vidare, precis. Men ingen vinner val på att hänga läpp, så det är det bara att låta bli att göra. Om jag inte hade trott så starkt på socialdemokratisk politik så hade det så klart inte varit särskilt kul att ägna sina arbetsveckor åt just sådan. Men det är verkligen kul och det är därför jag är glad även när en långledighet som påsken nu går mot sitt slut. Att gå till jobbet är lika kul som att vara ledig! Och arbetsuppgifter saknas som bekant inte.

Bara att kavla upp ärmarna och jobba på, med andra ord. Närmast: EU-val. I höst: Kyrkoval samt kongress. Nästa år: Allmänna val.

Let's go!

Tingelings blogg är inte död...

...den bara sover lite. Och det borde jag också göra.

Äääääntligen! Könsneutrala äktenskap i Sverige

Det var verkligen en stor dag i går. Det känns fantastiskt att lagstiftningen äntligen är lika för alla människor nu men det är egentligen helt sjukt att det tagit så lång tid.

Så sent som på 1970-talet avskaffades homosexualitet som sjukdomsbegrepp. Utvecklingen går sakta men säkert framåt. Lagstiftningen är otroligt viktig för vilka normer som råder och helt säkert kommer våra barn när de är vuxna fråga oss hur man tänkte INNAN lagen om könsneutrala äktenskap klubbades igenom.

Det värsta är ändå att människor faktiskt misshandlas och mördas enbart på grund av vem de älskar. En mycket bra bok om det här är No tears for queers av Johan Hilton. Den som läser den kanske lättare inser att Pride inte handlar om några jobbiga människor som slänger sin sexualitet i ansiktet på det etablerade samhället utan om rätten att vara den man är. En fråga om mänskliga rättigheter, helt enkelt.