En fråga som är viktigare än alla andra - det handlar om solidaritet

Jag bloggar alldeles för lite nu, trots att det finns massor att säga. Men tro mig, jag sitter inte med armarna i kors, jag är ute och pratar med folk varenda dag och kväll den här veckan och jag och tusentals andra rödgröna över hela Sverige gör precis allt vi kan för att vi ska få byta regering.

I går påmindes jag om varför jag är så in i helsike engagerad. Det finns väldigt många borgerliga beslut som har gjort mig upprörd men ingenting är värre än det regeringen gjort med vår sjukförsäkring. Det gör mig nästan kräkfärdig att se hur de borgerliga riksdagsledamöterna applåderade detta omänskliga beslut när det togs.

Kring årsskiftet 2009/10 var det här väldigt uppmärksammat men sedan har det varit alldeles för tyst om hur sjuka människor bemöts, hur deras ekonomiska trygghet rycks undan och hur de "utförsäkras" - inte ens ordet borde få finnas.

Vetskapen om att Mona Sahlins regering genast skulle ta tag i den här frågan och framför allt ta bort tidsbegränsningen av sjukförsäkringen gör mig än mer taggad i valarbetet. Politik gör skillnad! I söndags påminde skådespelaren Stellan Skarsgård om detta, bland annat genom jämförelser med personliga erfarenheter från USA.

Som sagt, i går blev jag påmind. Först, på förmiddagen, var det den här artikeln i Aftonbladet, som Mona Sahlin nu reagerar på. Man blir förtvivlad av läsningen. Sedan, sent i går kväll, läste jag den här fruktansvärda skildringen, skriven av en kvinna som sett sitt mamma brytas ned av sjukdom - men också av att förlora snart sagt all ekonomisk trygghet.

Och jag säger här, som jag skrev i går på Facebook: Allvarligt talat. Om du läser hela den här texten (skildringen ovan) och sedan går och röstar på Alliansen så tror jag att jag måste säga som det är. Du och jag har väldigt svårt att förstå varandra. DETTA ÄR INTE VÄRDIGT SVERIGE!