onsdag 23 september 2009

Jag är en ö

Det finns ingen starkare än jag, för jag klarar precis allt jag måste. Jag uthärdar allt och överlever allt.

Tidvattnet stiger och tidvattnet sjunker undan, jag följer med. Vinden växlar från smekande bris till snålblåst och ibland orkan men jag låter mig inte rubbas.

Det finns ljus därute och värme på sina håll men mest hålls jag vid liv av lågan inombords.

Oändlig är min ensamhet. Jag håller fast vid min boj av total självtillit. Jag kan allt, allt jag måste. Jag finns här, den enda som alltid finns här.

4 kommentarer:

dinga-linga-Lena sa...

I know the feeling...

Tingeling sa...

Antar att det är så för oss alla, i grund och botten.

elin sa...

Vad fint du skriver.

Tingeling sa...

Tack vännen!