Med en liten pizza på min axel...

...seglar jag omkring i mitt röriga hem. Tycker att jag städar och plockar jämt men ser det fint ut? Nej. Inte överallt i alla fall. Men jag trivs här ändå! Och vilket år som helst ska den uppstå, ordningen min.

Ett hem är någonting mycket viktigt, vare sig det är hyrt eller köpt. Det är inte utan att man oroar sig för sina barn och deras möjligheter till ett bra boende i framtiden, när man studerar Mats Odells framfart med allmännyttan och bostadspolitiken.

Läs till exempel det här och försök att undvika att rysa av obehag. En marknadstaliban har fått regeringens uppdrag att slå sönder ett av fundamenten för vårt välfärdssamhälle, vår bostadspolitik. Den som tidigare utformats med en klar rättviseprofil, nu säljer borgarna ut allt vad de hinner och hyrorna väntas chockhöjas.

Jaaa... Vi får väl tränga ihop oss här i min trea för all tid framöver. Skönt för mig i och för sig, behöver ju inte betala för hemtjänst när den dagen kommer att jag har svårt att klara mig själv. Men liiite trist för ungarna kanske. Hujedamej. Skulle ha lytt Anne Wibbles (finansminister på 90-talet) råd och valt rikare föräldrar, så att jag kunnat se till att ha en årslön på banken. Men jag hörde visst fel, har ungefär två årslöner i skuld i stället.