...mötte jag för övrigt Carin Jämtin på bussen. Hon satte sig bredvid mig och vi pratade om mina problem med sonens förskola och lite annat innan det efter några minuter var dags för mig att gå av.
Hon är en genuint genomtrevlig människa, vanlig i ordets bästa bemärkelse, ändå givetvis ovanlig i och med sin politiska begåvning.
Jag längtar verkligen efter att få gå på kongress nu, som åhörare den här gången. Hoppas på enighet, försoning och framtidstro. Ja, nystart helt enkelt. Den 25-27 mars är det dags.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar