Resultatet är riktigt dåligt för Socialdemokraterna, 27,7 procent, men det var ju inte helt oväntat. Lika dystert är det ändå, för Sverige behöver verkligen en varmare, smartare och mer visionär politik så fort som möjligt.
Det finns alltså all anledning för alla som vill förändra att kavla upp ärmarna. Nu är det läge att ta de där lite jobbiga diskussionerna vid fikabordet på jobbet, i kompiskretsen eller bland barnens kompisars föräldrar. För politik handlar ju om så mycket mer än om en partiledare har visat dåligt omdöme i en eller annan fråga (vilket nog kan sägas om samtliga i den kretsen).
Det handlar om hur vi alla har det på jobbet eller när vi söker ett nytt jobb. Hur barnen har det i skolan, att alla blir sedda, ingen blir mobbad och att det är lugnt nog för att kunna ta in spännande nya lärdomar. Tyvärr känns det inte riktigt som att det är så det ser ut överallt och jag tror inte att Jan Björklunds politik hjälper till att lösa problemen.
Det handlar inte om mer disciplin och fler betygsgrader, det handlar om engagerade lärare och andra vuxna som finns bland eleverna, lär känna dem och hjälper dem att utveckla sin fulla potential.
Det finns mer som är viktigt. Jag känner flera som har svårt att hinna med att jobba sin normala heltid eftersom de måste rycka in och hjälpa till med att ta hand om sina gamla sjuka föräldrar.
Nog för att jag är redo att lägga ner tid på att se till mina föräldrar när den dagen kommer då de behöver det men jag vill inte behöva oroas över att de inte har det bra även när jag inte är där. Jag vill att de ska få hjälp av personal som har anständiga löner och en sjyst arbetsmiljö. Jag vill känna tillit.
De flesta människor betalar gärna den skatt som behövs för att Sverige ska fortsätta vara ett respektabelt välfärdsland. Däremot har jag inte träffat någon som vill ge bort sina skattepengar till direktörerna på Carema, Attendo eller något annat riskkapitalbolag som inte återinvesterar vinst i verksamheten.
För mig är det obegripligt att man kan rösta på ett parti som inte redovisar sina stora donatorer. Vem kan göra sig kvitt misstanken att Carema köpt sig till en gynnsam politik av M-regeringen för att kunna göra dessa enorma vinster? Och det gör mig heligt förbannad att tänka på vem som får betala när skattepengarna inte går till den vård och omsorg de var avsedda för.
Det finns massor att göra och jag har stort förtroende för att såväl Håkan Juholt som andra kompetenta socialdemokrater kring honom skulle göra ett bättre jobb än den borgerliga regeringen för att få ordning på äldreomsorg och övrig välfärd igen.
Grejen är bara att det inte hänger bara på några få. Det behövs fler som pratar om det som verkligen är viktigt här i livet och nuet. Hoppas det blir slut på uppgivenheten nu för det är samarbete och kreativitet som behövs. Och så massor av samtal om politik förstås.
