Varför gör jag bara annat än det jag vill och bör?

Nu har jag ju skrivit klart. Vad jag behöver göra är att läsa igenom, korra, ändra, justera.

Men i stället sitter jag här och bloggar (och knäppsurfar på allt möjligt, som vanligt).

Blä på mig! Skärpning!

Det är inte så ofta det händer

Tingeling ser rött och vill haaaa...

... och det otroliga händer att Tingeling är snäll mot sig själv fast hon egentligen inte har råd!

Och nu är Tingeling för en gångs skull först mä det senaste! Wow liksom! Knäckebröd och havregrynsgröt tills nästa löning - mums!

Och för dom som undrar...

...så tog jag så klart Graningekängera te städdan på kollo i lördags!

Bäbisbesök är kul

Blondiner på vift i storstan

I dag har jag gått på stan i flera timmar med Blondin-Bella från Malmö. Fast egentligen heter hon Jenny, är rödblond och kommer faktiskt ursprungligen från Schlakabygden... Hon har en söt liten blondinsk dotter också, Elsa.

Hur som helst så hade vi jättetrevligt, vi snokade runt i Sofo, fikade i Skrapan och rantade runt i Ringen innan jag blev besatt av en idé och släpade med henne och bäbisarna in till Plattan. Där, i en skobutik, hittade jag äntligen mina drömmars stövlar och drabbades av ett svårt haaaabegär.

I morgon är det dags för städdag på koloniområdet. Jag tror jag tar ett par andra stövlar då.

Kan ju passa på att nämna att...

...jag känner stark oro för utvecklingen på den amerikanska bolånemarknaden. Och inom hela den finansiella sektorn over there. Hur ska det påverka resten av världen?

Får vi se Barack Obama ta över de Förenta Staterna och ingjuta framtidshopp eller ska skräckscenariot McCain/Palin bli verklighet?

Vad händer i Sverige under den borgerliga regeringens kommando? Är det frid och fröjd med FRA och deras förehavanden nu? Kommer jag att kunna betala av mitt lån (ja, det tror jag för det är ganska lågt) och kommer alla andra att klara det?

Det finns mycket att ligga sömnlös över, jag vet det. Bara så ni inte tror att Tingeling är en rätt igenom oseriös bimbo som inte hajar nånting av det som pågår.

Bla bla bla

Bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla.

(Ville komma med ett textrikt inlägg för snart kommer det fler bildisar och man vill ju inte verka ointellektell eller ordkarg.)

Och skulle olyckan vara framme så...

...har vi numera en brandsoldat i familjen. Get the Firehouse!

Roligt ljus

Starlet har fått ett fint ljus som kan lysa i turkos nyans (kan inte skriva turkost, det låter furt) ...

...eller lila aka gredelin aka violett. Eller massa andra färger. Kul!

Håller på att marinera fläskfilé

Snart får jag besök av tre vuxna och en bäbis. Vi vuxna ska äta fläskfilé och bäbisarna ska dricka välling och gurgla lite ihop. Det ska bli trevligt!

Just nu har jag väldigt svårt att tro på det jag skriver, tyvärr

Men klart ska det bli, så jag skriver och skriver och skriver ändå. Men nu får det vara nog för i kväll. Natti natti!

Ja, ja, jag veeet...

...det har varit dåligt med uppdatering på sistone. Men snart blir det bot och bättring, ska bara bli en ny människa först :-D

Tingeling är trött nu

Helgen var intensiv och det har den här dagen också varit. Så nu ska jag kramas lite mä John Blund en stund.

Ibland när Tingeling riktigt vill festa till det...

Shake your romp!

Det var det visst Beastie Boys som sjöng. Men jag gjorde just detsamma för en liten stund till när jag lyssnade på gamla Blondielåtar! Jag har en skiva med deras hits som jag inte har lyssnat så mycket på förrän nu och medan jag väntade på att min lunch skulle bli klar så skakade jag loss inför glatt förvånade Lillpluttis.

I'm Gonna Love You Too och One Way or Another är svinbra! X-Offender minns jag från när jag spelade in Upp till 13 när jag gick i mellanstadiet. Den skulle ha hetat Sex Offender men det blev Debbie Harry och gänget tvungna att ändra för det fanns väl Sarah Palin-aktiga makthavare redan på den tiden.

Heart of Glass, Sunday Girl och ett gäng andra låtar är så klart också bra men det är nästan roligast att hitta favvisar bland låtar man inte tänkt på förut.

Skogshuggare på offensiven

I morse blev jag glad och peppad när jag slog på tv:n. Det var nämligen debatt mellan arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) och sossarnas skuggdito, typ, Sven-Erik Österberg.

Det märktes så tydligt att Sven-Erik var heligt förbannad på de konsekvenser som blir allt tydligare av borgarnas hårdföra politik. Skattesänkningar på sjukas och arbetslösas bekostnad och rena slakten på kommunal vuxenutbildning.

Den tidigare skogsarbetaren är en riktig slugger och han gick på knock gång efter gång. Allt Sven Otto Littorin förmådde göra var att upprepa att s vill göra det dyrare att anställa ungdomar, vilket förstås inte är grejen. Inte ett ord om det utslagningssamhälle som i rask takt håller på att införas.

Go, Sven-Erik, go!

Grrr... Nu har jag väntat hela förmiddagen med att publicera detta inlägg. Jag tänkte att ni skulle få en länk så att ni själva kunde ta del av debatten men SVT Play har tekniska problem. Suck.

Läsvärd artikel om moderat nyspråk à la Karl Rove

Satt och tittade på riksmötets högtidliga invigning på tv nyss. Fredrik Reinfeldt talade på sitt vanliga lågmälda sätt men det han sa i sin regeringsförklaring gjorde mig förbannad. Han beskrev allt det som är typiskt svenskt på grund av Arbetarrörelsens hårda arbete under det senaste seklet i allmänna termer, som om det bara uppstått av sig själv.

Samtidigt talade han om hur människor tidigare tvingats leva i "utanförskap" och forslats från åtgärd till åtgärd medan de nu hade strålande tider att se fram emot, typ.

Tack vare regeringens försämringar i trygghetsförsäkringarna får man förmoda. Det heter så, för glöm aldrig någonsin att a-kassan inte är ett bidrag utan en försäkring vi solidariskt betalar för medan vi är lyckliga nog att kunna försörja oss, betala skatt och vara med i facket.

Som jag satt här och lite lätt tuggade fradga i min irritation kom jag att läsa en artikel som på ett alldeles lysande sätt beskrev de obehagliga språktrick som moderaterna med sin partisekreterare Per Schlingmann i spetsen försöker lura folket med. Läs och lär!

Oj oj oj vilka tider

Läskigt det som händer nu, med konkursansökan från Lehman Brothers, en av världens största banker. Chockvågor lär sändas över hela världen. Låglåglågkonjunktur och en galen borgerlig regering vid rodret här i vårt eget land. Sänkta skatter till varje pris och ökade klyftor som en bonus till de rikaste väljarna.

Riksbanken höjer räntan stup i kvarten och bankerna lånar ut till människor som inte inser att de inte har förmåga att betala tillbaka. Och ansvarig minister Mats Odell (som var med i Agenda i går) lär inte sluta lägga ansvaret hos enskilda skuldsatta som tvingas se kronofogden sälja deras hem.

Sveriges statsminister Fredrik Reinfelt lägger sin största energi på att hålla ihop sin allians till varje pris, till och med genom att tvinga igenom FRA-lagen medelst mobbning av enskild riksdagsledamot.

I USA har vi en helt osannolik såpa under uppsegling där mardrömsscenariot är att landet inom kort kommer att styras av en krigsveteran som gärna förlänger kriget i Irak på obestämd tid och en skarpskjutande skönhetsmiss med åsikter långt till höger om Djingis Khan. Hoppet lever trots allt fortfarande, i form av Barack Obama så klart (och Hillary Clinton i någon viktig roll, hoppas jag).

Och så höstmörker och kyla.

Det kan bara bli bättre!

Och jag ska kalla mig för optimist...

Måndag

...tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag. Ja, det är livet det. Sen blir det måndag igen.

Krassligt

Vi var på vårdcentralen i dag. Det hade Elvis också varit.

PS Vi fick tid samma dag vi ringde och bra hjälp av läkaren. DS

Brum brum... å gonatt!

Jaja, det är suddigt, jag vet. Men gulligt!

Fortfarande...

...har jag chansen att lägga mig före elva i kväll. F-n trot.

Aaaah, vad härligt!

Ryggen värker lite lätt men kommer snart att kännas bättre när jag sträckt ut den. Jag gillar verkligen att gräva i jorden! Hade det inte varit för att Lillpluttis var hungrig så hade jag stannat ännu längre på kolonilotten.

Om Mary och Anne Boleyn

Såg en trailer för en ny film nyss, Den andra systern Boleyn. Jag som sedan barnsben fascinerats av kvinnorna kring Henry VIII kollade förstås in den, precis som jag satt klistrad framför tv-serien The Tudors i våras.

Trots Natalie Portman och Scarlett Johansson i huvudrollerna (åsså Eric Bana som knugen förstås) måste jag erkänna att filmen verkar vara ännu mer överdramatiserad än The Tudors var. Kanske är det musiken som gör det. Synd att produktionen inte kan stramas åt lite, de här händelserna är ju fullt tillräckligt dramatiska i sig själva.

Hur som helst skulle jag ändå gärna se den. Men prio ett nästa gång jag får möjlighet att gå på bio blir definitivt Ella Lemhagens Patrik 1,5.

Nu inleds badsäsongen

Höstdeppiga Tingeling försöker pigga upp sig med lite självbedrägeri:

Hurra! Höst - då fryser man hela tiden och kan ta långa, varma bad. I karet.

Ja. Det är ju MYCKET mysigare än att bada i en sjö. O ja.

Gäääääsp!

Gud vad trött jag är! Tänk om jag kunde lära mig att lägga mig tidigt nån himla gång?

Lite röd medicin

Det sägs att moddarna har fått övertaget här i Stockholm igen :-( så jag kände att det var helt rätt att visa färg med något illande rött!

Dagens outfit

Red duffalo in close-up. Försöker verka ungdomlig som rubriken visar. Tycker fortfarande att det var hysteriskt roligt när en manlig modebloggare skrev Dagens outkuk.

Ny röd duffel som sagt, fin men ångestskapande eftersom den kostade mer än jag tycker mig få handla för nu när jag lever på föräldrapenning.

Allt det här är ju ändå kvar...

...än så länge.

Omtänksam mor - moi!

I kväll har jag varit och vattnat blommorna hos en bortrest vän. Hon har den trevliga vanan att fylla en burk med smågodis som vattnaren får förse sig av.

Lilljtjejen hade därför sett fram emot att vara med och utföra denna barmhärtiga handling men nu blev det inte så. Endast jag och Bäbis var där (och han har ju inte upptäckt sockerberoendets sötma än).

Inne i köket ligger godiset. Och jag kom just att tänka på att snask inte alls är bra för barns tänder. Så jag kan ju i alla fall ta n-å-g-r-a till för att skona flickebarnet från karies, inte sant?

Fint program

Oj, vad tårarna rann när jag kollade på Malou von Sivers minnesprogram om Anna Lindh i kväll. Det var verkligen bra, det var både med exempel ur Anna Lindhs politiska gärning och röster om henne som människa. Knivskarpt intellekt och mycket humor, förstod man.

Jag hade tyvärr inte turen att möta henne men jag har i alla fall telefonintervjuat henne en gång och hon gav ett väldigt bra intryck, påläst och trevlig. Det blev en Hallå där (eller om dom hette nåt annat i Aftonbladet) och jag minns särskilt att hon sa att närmaste målet när det gällde EU var att utvidga och få med de forna öststaterna. Hon skulle nog ha varit nöjd nu. Om hon bara fått leva.

Stopplykta på näsan

Jag har en mycket nära vän som är arg på mig för min goda hälsas skull. Tidigare i dag fick hon ur sig att jag väl "aldrig ens haft en finne på näsan" bara för att hon själv för en gångs skull har det och därmed knappt vill visa sig ute.

Varsågod - här är bildbeviset. Lite suddigt kanske men den sitter där, som en smäck.

Tom eller full

Hur kan ett huvud kännas helt tomt och överfullt på samma gång? Det kanske är tidpunkten på dygnet som får mig att ställa denna knäppa och obegripliga fråga men det är lite så det känns just nu.

Men i morgon vaknar jag och tar nya friska tag igen. Och inom en vecka har jag uppnått något stort.

Fem år har gått

Jag minns den där kvällen så väl. Jag var ganska så väldigt gravid, det var en och en halv månad kvar tills min underbara dotter skulle födas. När mina arbetskamrater från Lokaltidningen Mitt i, där jag jobbade då, kom på besök hade jag inte riktigt hunnit färdigt med maten de skulle få men de hade förstås överseende.

Så plötsligt nämnde någon att Anna Lindh hade blivit överfallen och knivskuren (i handen, tror jag att hon sa, min arbetskamrat). Jag rös och vi tyckte alla att det var fruktansvärt men vi hoppades och trodde att det inte var så allvarligt.

Morgonen därpå satte jag mig framför tv:n för att ta reda på hur det gått. Kanske var det för att jag var ensam som jag släppte fram min reaktion så starkt, för jag bara skrek rakt ut när Göran Perssons röst bröts under den direktsända presskonferensen. Denna alltid så starka maktman kunde för ett ögonblick inte fixa det och jag förstår honom.

En förvirrad människa på fel plats i livet och tillvaron. Han förstörde så mycket för så många och det är oändligt sorgligt. Vi får aldrig veta vilka fantastiska saker Anna Lindh hade kvar att göra. Hon hade helt säkert blivit Sveriges första kvinnliga statsminister, något som även Mona Sahlin många gånger sagt att hon önskade starkt.

Nyss kom tårarna igen när jag såg en trailer i TV4 för ett program i morgon tisdag kl 21: Malou möter special - Anna Lindh.

Hon ser så levande ut där i inslaget och ändå är det redan fem år sedan hon togs ifrån oss.

Lägenhet i innerstan

Ett politiskt intresse (återupp)väcks inte sällan när man blir förbannad. Och det blev jag i dag, igen.

Nu vill borgarna driva människor från sina hem i våra storstäder. En utredning tillsatt av regeringen föreslår ett successivt införande av marknadshyror, vilket kan tvinga mer än 50 000 hushåll att flytta. Om detta skriver Barbro Engman, som är ordförande i Hyresgästföreningen, bra på DN Debatt i dag.

Tanken är förstås att införa ett money talks-system, där den som saknar större besparingar inte ska tro sig ha rätt att bo centralt. Var är rättvisan i detta?

Genom den borgerliga politik som på alla sätt driver på omvandlingar av hyresrätter till bostadsrätter här i Stockholm håller det redan på att bli snudd på omöjligt att få en hyresrätt.

Jag ser framför mig en äldre kvinna som fötts på Söder och bott där i hela sitt liv och som på ålderns höst förtvivlad inser att hon måste hitta ett billigare boende för att inte riskera att bli vräkt när hon om några år inte kan betala sin fördubblade hyra.

Snacka inte om valfrihet nu, för en valfrihet som är beroende av en fet plånka är inte värd namnet. Jag gillar valfrihet men bara om vi kommer ihåg att förena den med rättvisa och solidaritet.

Alla kan inte bo i innerstan, det är jag smärtsamt medveten om ;-) men låt människor som redan bo där behålla sin valfrihet, för tusan!

Nämen alltså

Snart måste jag bara bjussa er på nåt i bildväg igen!

Hej Lars!

I dag träffade jag och mina killar vår gamle vän Lars. Det var trevligt, även om min hjärna hade svårt att hänga med i ens den lugnaste samtalstakt på grund av för lite sömn. Särskilt svårt blir det i rörig cafémiljö på Centralstationen men vad gör man inte för att storsonen ska få sin hett eftertraktade espresso?

Lars är en handlingens man som gör sånt som andra bara drömmer om, till exempel är han tämligen nyligen hemkommen från en tripp jorden runt. Om detta har han förstås bloggat.

Lite svårt att fatta att det var ett år sedan vi senast sågs. Nu får vi se hur länge det dröjer tills nästa gång.

Pssst...

Nu har jag skrivit tre sidor till. Jag är omåttligt nöjd med mig själv! Skulle gärna fortsätta men har dels en storson som vill ta över datorn och dels två småttingar som vill ha upp mig hyfsat tidigt i morgon bitti.

Så godnatt!

Lillaste lillparveln...

Det hördes lite gnäll från sovrummet nyss. Jag förstod vad som var på färde och gick in och hittade snabbt den borttappade nappen och pluppade fast den. Han lugnade sig genast men klamrade fast sina små händer kring min betydligt större.

Det är sådana gånger som ömheten värker i hela bröstkorgen.

Sjukligt

Regn ute. Sjuk och ämlig femåring. Pigg och rastlös sjumånaders. En sextonåring som inte kan sova mycket nog. Och så jag.

Eko-logiskt

I dag har syrran och hennes barnbarn varit här på besök - jättetrevligt! Hon hade tagit vägen förbi nån butik i Gamla stan med ekologiska produkter och tänkt köpa mig en påse tvättbönor. De verkar jättefiffiga men var tyvärr slut, så nu får jag alltså hitta såna på egen hand.

De hade med sig en mango men den glömde vi att spisa. Kvällen gick så fort, lillan blev sjuk och kräktes, stackarn och jag skruvade av benen på sängen så att fallet inte blir så hårt om lillpluttis skulle ramla.

Hur som helst är syrran väldigt bra på allt sånt där som är ekologiskt hållbart. Det har hon varit sedan långt innan det blev inne, typ sedan innan Al Gore ens var född eller nåt :-D

Blä för höstblues

Jag längtar redan tills nästa vår och sommar är här.

Den eviga tvåan?

Är det jag? Börjar jag skönja ett mönster eller är det en ren tillfällighet att mina senaste inlägg fått just två kommentarer allihop (varav den ena mest troligt är mitt svar).

Livet har sina mysterier, inte sant?

Lägg ner drogerna nuuu, Amy Winehouse!

Jag kan inte sluta lyssna på henne. Jag kan inte sluta titta på henne. Och jag kan inte sluta hoppas att hon ska ta sig in på Rehab (Yes, yes, yes) för jag vill så gärna höra mera musik av henne. Och då kan hon ju inte gå och dö i förtid den unga, vackra människan, bara för att hon har en sån stark rockstjärnekvalitet. Och röst. Och utstrålning. Och personlighet. Och, och, och... kan visst fortsätta i all evinnerlighet.

Ja, jag sa ju att jag är kär!

Sexualundervisning är inte så dumt...

...det kanske till och med de amerikanska republikanernas vicepresidentkandidat Sarah Palin inser nu. Hennes 17-åriga dotter är i femte månaden och enligt uppgift är pappan till barnet inte så intresserad av att fortsätta relationen.

Ja, till saken hör förstås att Sarah Palin är djupt konservativ, abortmotståndare och tycker att skolelever ska lära sig att vara sexuellt avhållsamma i stället för att få sexualundervisning.

Jobbigt för tjejen så klart men det går inte att förneka att presidentvalet håller på att utvecklas till en riktigt spännande såpa!

Ibland undrar jag...

...varför jag lämnar halvanvända pappersnäsdukar här och var? När vi ändå alltid är minst två personer här hemma.

Vet ni om att jag är kär förresten?

Här är objektet för min fascination.

Tingeling rekommenderar:

Lisa Magnussons krönika om en omdebatterad krönika. Underbart skrivet!

Sjyst skötrum

Monica och jag var ute mä våra bäbisar i dag och besökte bland annat Sickla köpkvarter. Ville bara visa hur fint ett skötrum kan se ut. Lampan är orange i verkligheten. Notera micron. Här kan alltså en ammande mamma och hennes flaskmatande polare, mamma såväl som pappa, softa med sina småttingar en stund. Eller om man akut behöver värma en burk mat så klart.